Jag är uppvuxen med att alla villatomter och de flesta fritidshustomter har en gräsmatta som ska kortklippas och att det viktigaste redskapet för en husägare är gräsklipparen. Inte så konstigt då att det är svårt att lära om. Sextio-sjuttio år av indoktrinering – en kortklippt gräsmatta av tennisplanstyp alternativt golfbanestuk är lika självklart som att dricka kaffe.
Att tänka om är svårt. Att ifrågasätta det vi tar för självklart, att ifrågasätta sådant som nästan utgör grundval för vår identitet, det är som om jorden under våra fötter helt plötsligt skulle börja skaka. I oss finns en önskan att de val vi gjort är rätt. Därför söker vi argument för att bekräfta att besluten vi tagit hittills har varit de rätta. (”Bekräftelsebias” betyder att omedvetet vara selektivt uppmärksam på sådan information som bekräftar egna uppfattningar enligt Wikipedia)
Men vad säger ni om det här citatet från tidningen Land:
Enligt amerikanska forskare är den biologiska mångfalden i hårt klippta gräsmattor ungefär lika fattig som på betongtäckt mark, och till och med fattigare än i en öken.
https://www.land.se/djur-natur/darfor-ska-du-hoppa-over-grasklippningen/
Söndagens predikotext från denna predikstol kan sammanfattas i:
- Klipp inte gräsmattan
- Klipp inte gräsmattan
- Klipp inte gräsmattan
- Gå tillbaka till första punkten
Jag kommer att länka ihop gräsmattan med klimatfrågan på flera sätt. Jag lovar.