Allt om klimatet

”Livet är för kort för att läsa dåliga böcker. Nu för tiden är livslängden för böcker, särskilt böcker för barn väldigt kort. I den vanliga bokhandeln, i alla fall. Som tur är finns en stor andrahandsmarknad. Eftersom den knappa resursen då blir den vuxnas minne tänkte jag hjälpa till litet med tips. Andrahandsmarknaden, åtminstone inte Bokbörsen jobbar inte med retargeting och andra e-handelstrix.”

Det här är inledningen på ett inlägg i Issadissas blogg där det sedan tipsas om klimatsmarta presenter för läslovet. Skräck, skratt och spöken utlovas.

Och det gjorde den faktiskt riktigt bra, så jag publicerar rakt av.

Det finns många sätt att engagera sig i klimatarbetet. Här är några förslag:

1. Bli medveten om dina egna klimatavtryck: Börja med att göra en klimatavtrycksbedömning för att se hur mycket koldioxidutsläpp du orsakar. Detta kan hjälpa dig att identifiera områden där du kan minska din påverkan.
2. Delta i miljöorganisationer: Det finns många miljöorganisationer som arbetar för att minska koldioxidutsläppen och skydda planeten. Du kan gå med i en organisation och stödja deras arbete genom att delta i evenemang eller donera pengar.
3. Påverka politiken: Kontakta dina politiska ledare och förespråka för politik som stöder en hållbar framtid. Du kan också rösta på politiska partier och kandidater som har en stark miljöagenda.
4. Gör gröna val: Välj produkter och tjänster som är mer miljövänliga, till exempel energieffektiva apparater, återvinningsbara material och ekologiska livsmedel.
5. Sprid kunskap: Informera dina vänner och familj om klimatförändringarna och vad de kan göra för att bidra till en hållbar framtid.
6. Delta i klimatprotester: Gå med i en klimatprotest för att visa ditt stöd för att bekämpa klimatförändringarna.
7. Gör skillnad på arbetsplatsen: Föreslå och implementera miljövänliga förändringar på din arbetsplats, som att minska pappersanvändning eller öka användningen av energieffektiva apparater.
8. Använd kollektivtrafik eller cykla: Minska din klimatpåverkan genom att välja mer miljövänliga transportsätt, som att använda kollektivtrafik eller cykla istället för att köra bil.

Det finns många olika sätt att engagera sig i klimatarbetet, och det viktigaste är att hitta en aktivitet som passar dig och som du kan upprätthålla under en längre tid.

”Vi är oförmögna att uppskatta överflöd”

Jag tror att jag måste skriva det igen: ”Vi är oförmögna att uppskatta överflöd”.
Låt det sjunka in.
Tänk sedan på julen.
Kan du styra om litet i julbudgeten? Köpa mindre choklad, köpa en bok på loppis eller till och med strunta i en av julklapparna? Istället ge en gåva i din eller en väns namn. Idag vill jag särskilt lyfta den organisation jag tänker engagera mig i, som verkar för att göra storskalig miljöförstöring till ett internationellt brott – End Ecocide Sweden.

Om du har tid i helgerna som kommer för att läsa vill jag, trots mitt eget råd om att dra ner på köpandet, rekommendera att köpa boken ”Naturlagen” av Henrik Hallgren och Pella Thiel.

Jag är lika fast som de flesta av er i föreställningen om att fest och firande ska innebära ett visst överdåd och att visa kärlek görs genom att ge presenter. Om jag lovar att utmana mig själv, kan du också göra det? Förutom att läsa om naturens rättigheter och att förstå sig på det geniala i att göra storskalig miljöförstöring till ett internationellt brott (det är inte svårt att fatta) så är det enkelt att ge till organisationer som oförtröttligt försöker påverka och som ger oss kunskap. En hjälpsam lista finns här.

Valutgången gjorde mig alldeles uppgiven på samma gång som jag insåg att nu måste vi enskilda människor ta tag i de stora frågorna. De som kom till makten gjorde det på plånboksfrågor och genom att elda på rädslor. Men allt det här vet du ju, kära läsare. Dags för de viktiga siffrorna.

Visste du att vi under 80- och 90-talen fick sju procent i reallöneökning, en liten ökning av köpkraften. Men de tjugo åren efter det har reallöneökningen legat på 53 procent. Jag kan tänka mig att de flesta av er tänker ”ja, men det är ju bra”. Vi har vant oss vid att vi nästa år kan åka litet längre bort, köpa litet dyrare kläder, det har gått allt fortare att spara ihop till renoveringar och ny inredning.

Det har gått fort att vänja sig. Jag undrar om det är därför själva tanken på en lågkonjunktur är så djupt skrämmande och nästan kränkande?

Nu stundar Black Friday, Black Week, Cyber Monday och sedan kommer julen. Vi kan shoppa oss alldeles stinna. Men så såg jag några siffror som jag hoppas får några till att tänka efter: vi svenskar köper i genomsnitt nytt för 200 000 kronor per år men reparerar och lagar för endast 27 kronor (DN 221113).

Jag stannar här för idag. Återkommer mycket snart.

Min amerikanska kompis berättade om sina hyresvärdar, ett gift par mellan 25 och 30 år. En dag hörde hon dem argumentera högljutt i trädgården. Min kompis förstod snart att kvinnan ville få mannen att gå med på att skaffa barn. Mannen satt på sin åkgräsklippare, jag kan se hur han körde runt där på gräsmattan, och ropade:

No kids, I WANT MY TOYS!

Är det inte samma sak som de flesta av oss här i Sverige och i västvärlden (Global North) håller på med just nu.

”Men jag måste väl ändå få ut och resa, jag fick inte när jag var liten.”

”Nu är ju äntligen pandemin över, då måste jag få allt jag försakade då – resa, shoppa, gå på restaurang.”

Ja, ni fattar. Det finns alltid en ursäkt, en anledning, ett skäl gott som något att inte ställa om, att inte tänka i ett större sammanhang. För det finns alltid någon som har det bättre som man kan jämföra sig med. ”För då ska väl jag också”. Eller någon som agerar dåligt. ”Då behöver väl inte jag om inte den tänker på klimatet.”

Vad kan vi enkelt konstatera om oss själva?

1. Vi bor i ett litet fjuttigt land som lever långt över vår koldioxidbudget.
2. Vi har själva blivit och uppfostrar våra barn till hyperkonsumenter. Barnen vet inte om något annat, de uttrycker sig genom sin konsumtion och vi gör likadant. Vi köper inredningsprylar som om det vore underkläder. Vi renoverar hus och lägenheter för att uttrycka vår individualitet istället för att ha det som ett hem. Och så vidare.
3. Vi märker inte av klimatkrisen än så länge medan för människor som lever på andra kontinenter är det och har varit en reell verklighet ett tag. Torkan i östra Afrika, översvämningarna i Pakistan är bara några exempel.

På något sätt verkar vi kollektivt skräckslagna inför tanken på att ifrågasätta vår egen livsstil. Det kunde ses som enbart psykologiskt intressant om det inte vore så skrämmande. Den samlade energi som människor i västvärlden just nu lägger på att rättfärdiga sin livsstil, tänk vad den energin kunde användas till så mycket bättre.

Nu på fredag är det en stor demonstration/strejk för klimaträttvisa. Fridays for future arrangerar runtom i Sverige inför valet. Kom med! Alla behövs!

Jag tänker inte skriva mer än att LÄS! Jo, förresten. Läs båda texterna jag hänvisar till, inte bara citaten. För vi MÅSTE tänka, vi kan inte hänge oss åt vanemässigt, slappt tänkande.

Ändå befästs konspirationsteorierna om de röda kartorna nu bland fler än högerpolitiker. Jag är övertygad om att de allra flesta som sprider bilderna är rädda. De känner sig hotade. Men de är inte rädda för att jorden ska bli en farligt mycket varmare plats. De är rädda för att det liv de investerat i, deras livsstil, inte längre kan upprätthållas.

Vi har sedan upplysningen matats med tanken på ständiga förbättringar. Att allt kommer att fortsätta rulla på och till slut bli bra. Det är högst obehagligt att tänka på att vi som samhälle, eller civilisation, har passerat vårt bäst före-datum.

Herman Geijer, Aftonbladet 220725

Det här citatet är hämtat från Herman Geijers text i Aftonbladets kulturdel. Nästa citat är hämtat från Sven-Eric Liedmans text i Dagens Nyheter.

Men nu behandlar politikerna oss som konsumenter av politik. De försöker sälja sitt parti till oss. Priset är lågt: vi behöver bara leva på som vanligt. Kör din Suv som du brukar. Ät ditt röda kött också i morgon. Flyg till Thailand när du känner för det.

Sven-Eric Liedman, Dagens Nyheter 220726

För egen del var den smygande och allt värre klimatångesten det som fick mig att tillslut besluta mig för att GÖRA något. Det var ungefär ett år sedan. I korthet gjorde jag det här:

• Började googla och läsa på
• Blev frustrerad över hur svårt det var att hitta sammanfattande information om vad som kan göras och vad man som privatperson kan göra
• Fastnade i alla försvar människor använder för att inte göra något eller för att bibehålla sin livsstil och blev alldeles pessimistisk
• Hittade (tillslut!) till www.klimataktion.se och beslöt mig för att gå kursen ”Bli klimatinspiratör” Kostade 150 kronor, jag la en timme drygt fyra onsdagskvällar och sedan kände jag mig lugnare, kunnigare, som om jag fått en bas. Och nya kompisar!
• Beslöt mig för att demonstrera. Det är enkelt när någon annan fixar. Det kommer två stycken precis innan valet, 2 och 9 september, arrangerade av Fridays for future.

Du kan skippa googlingen och frustrationen. Gå direkt på klimatinspiratörskursen och kolla här på hemsidan efter organisationer att stödja eller kunskap

På Klimataktions Facebooksida kunde jag läsa det här igår:

”Historiskt domstolsbeslut!

Storbritannien måste uppdatera sin klimatplan och utsläppsberäkna åtgärder för att kunna visa hur de ska ta sig mot Parisavtalet.

Artikel från Aktuell Hållbarhet 220719:

”Storbritanniens High Court har i en ny dom slagit fast att den brittiska regeringens nettonoll-strategi inte är förenlig med landets lagstiftning.

Domstolen har beslutat att lagstiftarna behöver ta fram en ny, mer detaljerad strategi. Enligt domstolen är strategin för vag eftersom den saknar tidssatta och sektorspecifika klimatmål, vilket gör att det är osäkert om den leder till att klimatmålet om nettonoll-utsläpp till 2050 kommer att nås. Ett mål som sedan 2019 är inskrivet i den brittiska klimatlagstiftningen.

Nettonoll-strategin publicerades i oktober i höstas inför klimatmötet Cop26 i Glasgow. Målet har drivits av Good Law Project, Client Earth och Friends of the Earth (Jordens Vänner).

Enligt domstolsbeslutet ska den brittiska regeringen stå för organisationernas rättsliga kostnader.”””

Tillsammans kan vi som engagerar oss påverka de stora politiska besluten. Det GÅR. Men vi behöver vara envetna, jobba på många fronter samtidigt, vi måste hjälpas åt, lära oss hela tiden. Och vi behöver bli fler.

Eller så gör jag det. Alldeles för väl.

Jag tänker på alla människor i mina flöden i sociala medier som rest till södra Europa och andra turistområden med flyg den här sommaren. Det var som om många bara ”nu har jag inte fått min kvot av poolbad, drinkar och golf i 35-gradig värme tillgodosedd på ett par år, så nu måste jag få ordning på det” och ”mina barn har inte fått åka utomlands på två år, nu måste deras erfarenhetsbank av all-inclusive och infinity-pooler fyllas på”.

Jag var där själv för 7-8 år sedan. Fast då var det storstadssemestrar jag tyckte att mina barn hade ”behov” av. Så jag fattar. Men ändå inte. Eftersom vi nu vet så mycket mer. Så oändligt mycket mer.

Almedalen del 2

I förra inlägget la jag in Naturskyddsföreningens tre första live-sändningar från Almedalen där de ”recenserar” partiledarnas tal utifrån ett klimat- och miljöperspektiv.

Här hittar du de resterande recensionerna på Youtube.

Valkompass och andra hjälpmedel

Naturskyddsföreningen, WWF och Greenpeace hjälper oss med kunskap, perspektiv, argument och tankar inför valet. Orkar de, orkar vi. Eller hur?Klimataktion bidrar med handfasta råd vad just du som enskild människa kan göra.

• Naturskyddsföreningens valkompass
• WWFs hemsida inför valet
• Greenpeaces valspecial-podcast som verkar väldigt intressant
• Klimataktions sida inför valet